.

Jag har funderat starkt på att sluta blogga. Jag har inte lika mycket tid att sitta och skriva blogg längre, med tanke på Rasmus. Sedan har jag märkt att jag har förlorat en massa läsare. Jag får inte så många kommentarer som jag fick innan. Och det beror nog mest på att jag har förlorat en massa läsare. Sedan vet jag inte om det jag skriver är tillräckligt intressant för er. Jag har bett många gånger att ni ska komma med förslag på vad ni vill att jag ska skriva i bloggen, men har inte fått några förslag.

Visst, bloggen har jag mycket för att skriva om min vardag och mina tankar och känslor, men det hade varit trevligt om man hade fått lite respons på det man skriver. Men återigen, beror nog mest på att jag förlorat en massa läsare och att min blogg börjar bli/är ointressant.

Ja, nu blir det sista inlägget för idag/kväll. Jag ska ta och duscha, sedan borsta tänderna och sedan sova. Ja som det står i rubriken :) Jag är ganska trött och bebben i magen lever rövare. Ibland vill jag kunna ha sådan där magnetröntgen och titta på magen så att jag ser vad den lill* gör där inne. :) Hade varit rätt häftigt. Sedan för det andra så vill jag faktiskt att tiden ska gå för att jag ska träffa min underbara Cezilia imorgon. Jag längtar!

En sak jag har suttit och funderat på är varför folk kommenterar ens inlägg med något helt annat än vad inlägget handlar om. Sådana sk spamkommentarer. Jag menar, man vill inte att folk ska kommentera ens inlägg som t.ex. handlar om ens familjemedlem som inte längre finns bland oss med spamkommentarer. Det tycker jag är lite respektlöst. Ja, jag kanske låter hård nu, men det är så jag känner. Jag skulle aldrig få för mig att skriva en spamkommentar eller något annat i ett inlägg som handlar om någons bortgång eller något. Aja nog om det nu. Ville bara få det sagt.

Och sedan en sak till. Jag önskar att världen vore mindre orättvis! För fy fan vad orättvist det är för vissa! Det finns vissa saker som jag inte ens önskar min värsta fiende! Jag har iofs inte så många fiender just nu. Inte vad jag vet i alla fall. ;)

Nej, sova nu! Godnatt!

Jag vill bada badkar, men vi har lyckats tappa/slarvat bort proppen till badkaret, så jag kan inte bada. :( Jag har letat överallt där jag kan tänka mig att det kan finnas, men har inte hittat den någonstans. Jaja, jag får väl hoppa över badandet idag och bara duscha då. För ren, ja det behöver jag bli. Men hade varit skönt med ett varmt bad, på min ömma mage. Mitt lilla mirakel. Åh jag längtar så tills jag får se mitt mirakel. :) Jag vill hålla miraklet i min famn, snart. Åh jag ber till det man nu ber till att tiden ska gå fort. I alla fall till 3 olika datum. :)

Nej, nu ska jag leta en sista gång efter den där proppen och se om jag kan ta ett bad trots allt. Gör jag inte det så blir det en dusch. Och efter det så blir det, diska och torka golven. Hur kommer det sig att man för det mesta tar söndagarna som städdagar?

Orkar inte skriva mer nu. Ha en bra dag!

Kram Tess!

Tycker ni jag ska börja med Hiss eller Diss?

... en hora och ett socialfall! Ja det är vad en viss person kallar mig. Men hm, den personen ska inte öppna sin käft. Nu ska jag inte berätta allt hon har sagt till mig, för jag sjunker inte till hennes nivå, men, hon ska inte snacka något om att vara social fall. Jag har inget med soc att göra. Inte längre. Och socialen är inget negativt ändå, så, ja jag kan nog kalla mig själv: "Stolt förredetta socialfall"! ;)
Ville bara ta upp det för att jag tyckte det var skrattretande. :) Men ni får gäran kommentera och säger vad Ni tycker om detta. Är jag en H*ra?


Ha det bäst mina RIKTIGA vänner!

Vad är förlovning för er? För mig är förlovning ett sätt att visa att man älskar personen man är tillsammans med, att man hör ihop. Jag har varit förlovad en gång i mitt liv. Och det gick ju inte så värst bra. Jag har även varit gift. Eller ja, jag är fortfarande gift, men skilsmässan går ut den 21 maj i år.  Jag vill inte förlova mig nu, eller ja, jag kanske inte ens vill förlova mig fler gånger. Jag och min nuvarande pojkvän, har olika syn på det här med förlovning. Han är fast i dåtid, att man ska gifta sig inom ett år efter att man förlovat sig. Men så är det ju inte idag. Bara för att man förlovar sig så betyder det inte att man MÅSTE gifta sig. Förr i tiden var det ju så att om man förlovade sig, så skulle man gifta sig inom ett år. Men så är det inte idag. Idag kan man förlova sig utan att gifta sig över huvudtaget. Källa

Varför förlovar ni er? Har ni varit förlovade? Hur gick det, är ni fortfarande förlovade? Eller kanske till och med gifta? Det vore roligt att veta om några av mina bloggläsare, eller vänner är förlovade, hur ni ser på förlovning, äktenskap och så.

Om du försöker göra ett helvete för mig, kan jag lova dig att du inte kommer få det lätt. Jag har mycket på dig, som jag sätta stopp för dig ganska rejält. Jag vill dock inte behöva göra det för jag är ingen som vill göra andras liv till ett helvete. Jag vill inte hålla på med någon jävla sandlådenivå! Men jag kan säga att börjar du och inte lägger av, så kommer jag sätta hårt mot hårt!

Hur många kommer fira Alla Hjärtans Dag? Vem ska ni fira den med? Hur är Alla Hjärtans Dag för er? För mig är det en dag som alla andra, men ändå väldigt speciell. Man visar sina nära och kära lite mer kärlek och omtanke. Det behöver inte nödvändigtvis inte vara sin pojk/flickvän/sambo eller ens äkta makar. Det kan vara bra att visa sin familj och sina vänner lite extra omtanke och kärlek också. Det finns ju faktiskt dem som inte har någon att fira Alla Hjärtans Dag med. Vad ska dem göra då? Jag tycker det är väldigt sorgligt att många inte kan fira Alla Hjärtans Dag med någon. Kan man då inte visa främlingar lite mer omtanke? Är det så fel?

I år blir det dock att fira Alla Hjärtans Dag med min älskade Lasse, för att det är vår första Alla Hjärtans Dag tillsammans på flera år. Sist vi firade den tillsammans var när vi var tillsammans första gången för flera år sedan. Och det är nog, den enda gången som jag firat Alla Hjärtans Dag, på riktigt. Jag vet inte hur vi ska fira den. Om det bara blir en massa mys och filmtittande hela dagen elelr om det blir en fin middag med levande ljus. Jag ska i alla fall införskaffa mig lite rosor till honom. Ni kan vara lugna, han läser inte min blogg, så han kan omöjligt veta att han ska få rosor. :)

Man kan ju faktiskt hitta på andra saker på Alla Hjärtans Dag. Det är långt ifrån alla som firar Alla Hjärtans Dag. Några tar det kanske på seriöst allvar att fira den här dagen, andra kanske tar det som en helt vanlig dag. Jag vet inte så mycket om den här dagen. Jag har inte suttit och letat efter fakta om hur den uppkom eller någonting, men jag ville i alla fall skriva lite om den. Kanske finns det någon av mina läsare som vet mer om den här dagen? Dela gärna med er i så fall.

Kram Tess!

Trött som fan är jag. Inte sova-trött, utan trött på att folk inte kan acceptera att man har fler vänner. Man kan ha mer än en bästa vän. Vissa kan man dela allt med, andra inte lika mycket och så får det faktiskt vara. Det är inte skrivit i lagen att man bara får ha en vän, att man bara får dela med sig av sin glädje, sorg, ilska osv med endast en person. För hur skulle det då ha set ut i världen? Det finns dem som inte har några vänner alls. De som är utstötta, mobbade och ignorerade, tänk på dem. Alla är lika mycket värda oavsett om alla inte ser det så. Men det är fel att mobba och kränka andra individer. Det är inte så det ska vara. Alla ska vi kunna ha någon att dela allt med. Man ska inte behöva vara ensam och ta hand om sina problem själv. Alla behöver vi någon gång hjälpa. Vissa mer, än andra, but still, alla behöver vi någon.

Tänk på dom som inte har någon. De försöker överleva varje dag med hot, mobbing, kränkning, you name it. Många klarar inte av det och tar livet av sig, skär sig, tar en massa piller, tar till alkohol och droger. Och så ska det inte behöva vara. Myndigheterna, som sägs ska finnas till för att hjälpa, dem skiter i vissa fall. Och hur kan det då gå om inte enbart illa? Många männskor kunde ha räddats från att begå exempelvis självmord om dem hjälpt till från början. Men även många klarar av det. Många klarar av att visa att dem inte går att trampa på. Dem låter inte de elaka vinna. Dem kämpar ända in i det sista, för att visa att dem inte kan bli trampade på. I många fall, så har "de mobbade" ett bättre liv och så i framtiden än vad de som mobbade har. Jag vet inte varför det är så egentligen. Men jag har fått höra att de som mobbar andra, gör det för att själva må bra, för att bli accepterade i det "populära" gänget, för att vara "inne". Men i själva verket mår de egentligen piss och vill inte alls göra det som dem håller på med, men de kan inte sluta pga att dem vill bli accepterade av det "populära" gänget eller vad det nu kan vara.

Rätta mig gärna om jag har fel. Men detta är min åsikt. Kom gärna med både positiv och negativ kretik, era egna åsikter, erfarenheter. Är det någon som läser min blogg som har varit med om att bli mobbad? Eller själva varit mobbaren, men kommit ifrån det? Hur tog ni er ifrån det? Hur bekämpade ni mobbingen? Har ni varit med om att någon av er vänner blivit mobbade? Vad gjorde ni för att hjälpa henne/honom? Ni får vara anonyma om ni känner att ni inte vill lägga ut era namn.


Kram Tess!