Idag har det inte varit någon bra dag för Rasmus. Han har dippat mycket i saturationen och en gång i puls. Var blek och ovanligt trött. Lågt blodsocker har han också haft. Han hade först 1.9, sedan 2,2 oxh sedan 3,8. Så det har ju gått åt rätt håll, men han skrämde mig regält när han dippade så som han gjorde. Jag trodde att han skulle dö från mig idag. :( Nu har dem satt nål på honom och tagit blodprover. Nålen för att han ev kommer att få antibotika och blodproverna för att se om han har någon infektion eller något i kroppen. Istället för tratt så har han fått grimma som han får syrgas igenom. Och nu ligger han på 0,02 och där ligger han bra. Får hoppas att det inte är någon infektion och att det bara var en svacka, men jag har inte känt igen min lilla son idag. Igår var allting bra och idag så vänder allting. :( Tro mig, jag var riktigt skrämd. Kirurgen ska komma och titta på hans ljumskbråk och se om de kanske ska göra något åt det, eller om det är som det ska. För jag har sett förändringar på det, och då ska man vara observant. Men Rasmus är en kämpe och han kommer att klara detta också. Har han klarat allting annat, så kommer han klara detta också. Jag tror på det, och jag skulle, faktiskt, bli förvånad om han inte skulle göra det. Jag mår inte så bra pga detta, och det är skönt att Lars ska sova här i helgen, så att jag slipper ha detta för mig själv. Det är jobbigt. :(